Sekretessavtal

Ibland måste företag dela med sig av känslig företagsinformation – antingen internt inom företaget eller till utomstående konsulter. För att försäkra sig om att denna information inte sprids eller hamnar i fel händer, brukar man upprätta ett sekretessavtal. I ett sekretessavtal kan man bestämma vilken slags information som ska vara konfidentiell, samt eventuella påföljder om sekretessavtalet bryts.
Sekretessavtal fakta information pris juridik rådgivning

Tips när du ska skriva

Sekretessavtal

Formulera er tydligt. Tänk på att det är viktigt att ni båda tycker att det är klart och tydligt vilken information som är sekretessbelagd. Formulera er på sånt sätt att båda är överens om hur avtalet ska tolkas.
Bestäm hur länge sekretessen ska gälla. Det kan vara bra att bestämma att sekretessen ska fortsätta gälla en viss tid efter att samarbetet mellan parterna har upphört, då informationen fortfarande kan vara känslig.
Bestäm konsekvenserna. Vi rekommenderar alltid att ha ett vitesbelopp i sekretessavtalet. Vitesbeloppet fungerar dels i ett avskräckande syfte, men även för att täcka skadorna som uppstår när avtalet bryts.
Ta alltid hjälp av en jurist. Undvik att kopiera gratismallar och be alltid en jurist att se över ert avtal. Om sekretessavtalet inte är juridiskt korrekt kan det nämligen vara ogiltigt.
Att bryta mot ett sekretessavtal kan i värsta fall innebära fängelse. Om du bryter mot ett sekretessavtal bryter du också mot Lag (2018:558) om företagshemligheter.

Fakta om
Sekretessavtal

Ett sekretessavtal (även kallat Non Disclosure Agreement – “NDA”) är en juridiskt bindande överenskommelse mellan minst två parter, där man förbinder sig till att inte avslöja konfidentiell eller känslig företagsinformation. Vad för slags information som ska skyddas kan variera och fastställs i avtalet.

När behövs ett sekretessavtal?

  • När ett företag anställer en ny person som kommer att delges känslig information om företagets verksamhet.
  • När ett företag anlitar utomstående konsulter som kommer att delges känslig information om företagets verksamhet.
  • När en anställd slutar på ett företag och börjar jobba hos en konkurrerande verksamhet.
  • När du konsulterar med andra om en ny företagsidé och vill försäkra dig om att de inte sprider eller kopierar idéen.
  • När ett företag vill behålla sin konkurrensfördel genom att skydda företagsinformation.

Det finns två olika sorters sekretessavtal – ensidigt sekretessavtal och tvåsidigt sekretessavtal. Vilket avtal man ska välja beror på de olika omständigheterna kring sekretessen.

Ensidigt sekretessavtal

När sekretessen bara gäller en av parterna skriver man ett ensidigt sekretessavtal. Om ett företag anställer en konsult för att få hjälp med en ny produktidé, kan företaget behöva en försäkran om att konsulten inte sprider idéerna vidare. Då skrivs ett ensidigt sekretessavtal med konsulten – eftersom det är han eller hon som får ta del av företagsinformationen.

Tvåsidigt sekretessavtal

Ett tvåsidigt – eller ömsesidigt – sekretessavtal innefattar däremot alla berörda parter. Ett sådant skrivs när båda parterna tar del av känslig företagsinformation. Det kan exempelvis vara två företag som ska samarbeta eller köpa tjänster av varandra.

Räcker inte lagen om företagshemligheter?

Lagen om företagshemligheter är ett bra grundskydd för känslig företagsinformation. Men om man vill vara på den säkra sidan ska man alltid skriva ett sekretessavtal med sina anställda, investerare, praktikanter eller samarbetspartners.

Vid tvister brukar en vanlig invändning vara att den anställde inte visste att informationen var säkerhetsklassad – vilket oftast är sanning. Genom att skriva sekretessavtal blir alla parter informerade om vad för slags information som får delas och inte. Tydligare än så blir det inte.

När en anställd slutar på ett företag innefattas han/hon inte längre av lagen om företagshemligheter. Med ett sekretessavtal kan man avtala om fortsatt sekretess kring företagsinformation.