Innan vi fördjupar oss i bodelningsavtal måste vi först reda ut vad en bodelning är. En bodelning innebär att man delar upp den gemensamma egendomen. En bodelning kan göras vid en skilsmässa, när två sambos flyttar isär, under ett pågående äktenskap eller när ena partnern går bort.
Vi börjar med gå igenom hur en bodelning oftast brukar gå till.
Innan man gör en bodelning ska det genomföras en bouppteckning. Syftet med bouppteckningen att klargöra vilka tillgångar och skulder som finns, för att sedan reda ut vilken egendom som ska delas.
Egendom som har tillhört det gemensamma boet ska ingå i fördelningen. Det är upp till parterna att gemensamt komma överens om hur egendomen ska fördelas. Om fördelningen inte blir rättvis kan man komma överens om att ena parten betalar en bodelningslikvid.
När fördelningen är färdig skrivs ett bodelningsavtal. Bodelningsavtalet redogör för hur den gemensamma egendomen har delats upp. Man kan säga att bodelningsavtalet fungerar som ett kvitto på att bodelningen har skett. Efter att man har skrivit ett bodelningsavtal kan nämligen inte ena partnern senare begära en bodelning. Eftersom en bodelning bevisligen redan har skett.
Det beror på vad för slags relation de berörda parterna har haft – exempelvis om de har varit gifta eller sambo. När två sambos separerar handlar det enbart om samboegendom – det vill säga bostad och bohag. När två makar separerar rör det sig om deras giftorättsgods – allt från sparkapital, landställe, företag, bostad och så vidare.
Bodelningslikvid innebär att personen som har fått egendom för ett överstigande värde, ska betala mellanskillnaden till den andra personen.