Begreppen laglott och arvslott är vanligt förekommande när man pratar om testamenten och arv. Laglott och arvslott betyder dock inte samma sak, även om begreppen kan verka snarlika. Här förklarar vi begreppen arvslott och laglott.
Arvslott
Tillgångarna som en avliden person lämnar efter sig delas enligt huvudregeln upp i lika stora andelar mellan arvtagarna. Dessa andelar kallas för arvslotter. Arvslott betyder alltså den andel av arvet som en arvtagare får. Arvslotterna kan ändras med hjälp av ett testamente.
Laglott
Laglott kallas den andel av arvslotten som en bröstarvinge (barn, barnbarn, och så vidare) har laglig rätt till. Laglotten är hälften av den arvslott som tillfaller en bröstarvinge. En laglott kan inte testamenteras bort och det går därför inte att göra sina bröstarvingar helt arvlösa.
Skillnaden mellan arvslott och laglott
Arvslott kallas den del av arvet som tillfaller en arvinge. Storleken på arvslotten kan därför variera i storlek, beroende på hur många arvingar den avlidne har. Arvslotten får dock aldrig vara mindre än laglotten.
När någon med bröstarvingar går bort, har bröstarvingarna laglig rätt till hälften av egendomen, denna hälft är bröstarvingarnas laglott. Laglottens syfte är att se till att bröstarvingar inte lämnas arvslösa.
En bröstarvinge har därför alltid rätt att kräva sin laglott – även om bröstarvingen har lämnats arvslös i testamentet.
Om den avlidne har barn eller bröstarvingar, kan han eller hon bara testamentera bort hälften av sin egendom efter eget önskemål.
Tillbaka till
Testamente