Man kan ärva egendom med antingen fri förfoganderätt eller full äganderätt. Fri förfoganderätt och full äganderätt handlar förenklat om hur arvtagaren får använda den ärvda egendomen.
Skillnaden mellan förfoganderätt och full äganderätt
Enligt svensk lag kan man ärva egendom på två olika sätt – med fri förfoganderätt eller full äganderätt.
Fri förfoganderätt
Fri förfoganderätt – innebär att du kan använda – det vill säga förfoga – egendomen i stort sett som du vill. Du kan använda eller sälja egendomen, men du får däremot inte testamentera bort den. Du har inte heller rätt att skänka bort egendomen eller orsaka en väsentlig minskning av egendomens värde.
Full äganderätt
Full äganderätt – innebär att du äger egendomen fullt ut. Du har med andra ord rätt att göra vad du vill med den – du kan testamentera eller skänka bort den efter eget tycke.
När spelar fri förfoganderätt och full äganderätt roll?
Skillnaden mellan fri förfoganderätt och full äganderätt spelar störst roll när två personer är gifta med särkullbarn eller sambos med arvingar.
Gifta
Gifta med gemensamma barn
Enligt huvudregeln ärver makar varandra med fri förfoganderätt före gemensamma barn. Har makarna gemensamma barn får de därför vänta tills även den efterlevande maken avlider innan de får sitt arv.
Om din make ärver med fri förfoganderätt eller full äganderätt spelar inte så stor roll så länge ni bara har gemensamma barn. Det kan dock komma att påverka era gemensamma barn om maken skulle skaffa nya barn efter din bortgång. Har maken ärvt med full äganderätt kommer nämligen arvet att delas med den efterlevande makens nya barn.
Gifta med särkullbarn
Om det finns särkullbarn (barn från ett tidigare förhållande) har barnet rätt att ärva före den efterlevande maken. Särkullbarnet kan därför kräva sitt arv från sin avlidne förälder på en gång.
Särkullbarnet kan också själv välja att vänta med sitt arv och låta den efterlevande maken ärva före. Då ärver maken med fri förfoganderätt. När den efterlevande maken avlider, ska därför särkullbarnet få ut sitt arv från den avlidne makens dödsbo.
Som gift kan du skriva ett testamente för att se till att din efterlevande make inte får någonting. I testamentet har du nämligen rätt att bestämma vad som ska hända med hälften av dina tillgångar. Den andra hälften, vilket kallas laglotten, har särkullbarn däremot laglig rätt att kräva på en gång vid din bortgång.
Om du i testamentet bestämmer att din make ska ärva hälften av dina tillgångar med fri förfoganderätt, måste ditt särkullbarn vänta med att få ut denna del av ditt arv tills även maken går bort.
Om du i stället väljer att din make ska ärva med full äganderätt, kommer denna del av ditt arv att gå till din makes arvingar den dagen maken går bort. På detta sätt kan en förälder med särkullbarn exempelvis se till att arvet till största del hamnar hos de gemensamma barnen.
Sambo
Sambos ärver aldrig varandra. Finns det gemensamma barn har de därför samma rättigheter som särkullbarn. Gemensamma barn kan därför kräva sitt arv på en gång, även om den efterlevande sambon är barnets biologiska förälder.
Det innebär att ni behöver skriva ett testamente om ni vill att den efterlevande sambon ska få ta del av arvet.
Eftersom det gemensamma barnet har arvsrätt efter den efterlevande sambon spelar det i praktiken ingen större roll om sambon ärver med fri förfoganderätt eller full äganderätt, så länge den efterlevande sambon inte skaffar nya barn eller upprättar ett testamente.
Vill du vara säker på att arvet efter dig ska gå till ert gemensamma barn, samtidigt som du vill att din sambo ska ärva efter dig behöver du skriva ett testamente där sambon ärver med fri förfoganderätt.
Såhär påverkas ditt arv
Arv kan vara komplicerat. Det kan finnas barn från tidigare relationer med i bilden.
Fördelen med fri förfoganderätt
I vissa fall vill man att sina barn ska ärva egendom, men först efter att den efterlevande partnern också har gått bort. Då brukar man testamentera egendomen till sin partner med fri förfoganderätt. När den efterlevande partnern sedan också går bort, tillfaller arvet dina arvingar. Genom att testamentera egendom med fri förfoganderätt kan egendom stanna inom familjen, även om du inte har några barn.
Fördelen med full äganderätt
Det är faktiskt inte ovanligt att man hellre vill att exempelvis sin partner ärver istället för sina barn. Det kan bero på att man inte har någon kontakt med barnet eller annat.
Om du testamenterar till någon med full äganderätt så kommer arvet att gå över till dennes arvingar den dagen personen går bort. Dina arvingar har därför ingen rätt till något efterarv.
Ett exempel
Här kommer ett exempel med det fiktiva paret Lennart och Mona, där vi illustrerar hur fri förfoganderätt och full äganderätt kan fungera i praktiken.
Tillbaka till
Testamente